Regeringen ändrar 3:12-förslaget

Regeringen har nu lagt fram sitt förslag om ändringar i 3:12-reglerna och jämfört med 3:12-utredningens förslag har justeringar gjorts på flera punkter.
Utredningens förslag
I höstas lade 3:12-utredningen fram sitt förslag om ändrade fåmansregler. Bland annat föreslog utredningen att schablonbeloppet skulle sänkas med drygt 30% och att lönekravet i de högsta inkomstnivåerna skulle höjas med drygt 60%. Dessutom föreslogs försämringar av det lönebaserade utdelningsutrymmet och att den som tillämpar schablonregeln inte ska få beräkna gränsbelopp för andelar i något annat bolag. Utredningen föreslog också en höjning av skattesatsen på utdelning inom gränsbeloppet, från 20% till 25%.

Utredningens förslag fick hård kritik från många remissinstanser som bland annat ansåg att de föreslagna ändringarna skulle medföra negativa konsekvenser för småföretagare, samt kunna leda till minskat nyföretagande och lägre sysselsättning. Skatteverket ville dock gå ännu längre än utredningen och bland annat slopa möjligheterna att lägga bolag i träda (s k karensbolag). Enligt Skatteverket borde även uppräkningen av sparat utdelningsutrymme slopas. Delägarens lön skulle inte heller få räknas med i löneunderlaget.

Enligt regeringen skulle utredningens förslag slå hårt mot de minsta företagens förutsättningar och det förslag som nu läggs fram har därför (jämfört med utredningens förslag) justerats på flera punkter. Skatteverkets förslag om ännu mer skärpta regler är inte något regeringen vill genomföra heller.

Här följer regeringens förslag:

Höjd skattesats
– Regeringen föreslår liksom utredningen att skattesatsen på utdelning inom gränsbeloppet höjs från 20% till 25%. Skattesatsen blir då densamma som för utdelning på ej kvalificerade andelar.

– Skattesatsen på den del av utdelning och kapitalvinst som överstiger takbeloppet (se nedan) ändras inte, utan kommer även i fortsättningen att vara 30%.

Ingen sänkning av schablonbeloppet
– Regeringen vill inte sänka schablonbeloppet eftersom förenklingsregeln används av ca 70% av delägarna i fåmansföretag, och framför allt av de minsta företagen och nystartade företag.

Endast den ena regeln får användas
– Regeringen föreslår (liksom utredningen) att det inte ska vara möjligt att kombinera förenklingsregeln och huvudregeln. Den som tillämpar förenklingsregeln i ett företag ska alltså inte kunna beräkna något ytterligare gränsbelopp för andelar i andra företag. Om delägaren tillämpar huvudregeln i något företag får denne följaktligen inte tillämpa förenklingsregeln i något annat. Huvudregeln får dock användas för hur många aktieinnehav som helst.

Inget höjt lönekrav
– Utredningens förslag om höjt löneuttagskrav kommer inte att genomföras. Regeringen anser att ett höjt lönekrav skulle motverka små och nystartade företags vilja att växa och anställa.

Lönebaserat utrymme
– Det lönebaserade utdelningsutrymmet enligt huvudregeln är idag 50% av hela löneunderlaget.

– Liksom utredningen föreslår regeringen att löneunderlaget först ska fördelas med lika belopp på andelarna i företaget. Det lönebaserade utrymmet ska därefter beräknas till:

15% av andelsägarens löneunderlag upp till 6 IBB
30% av andelsägarens löneunderlag mellan 6 och 60 IBB
40% av andelsägarens löneunderlag över 60 IBB
(I utredningens förslag var procentsatserna 10/25/50 och gränsen drogs vid 8 och 60 IBB.)

– För närstående beräknas det lönebaserade utrymmet utifrån de närståendes sammanlagda löneunderlag. Beloppet fördelas därefter på delägarnas andelar.

Taket för lönebaserad utdelning slopas
– Det lönebaserade utrymmet får enligt dagens regler uppgå till högst 50 gånger den egna eller någon närståendes kontanta ersättning från företaget. Regeringen (liksom utredningen) föreslår att denna regel slopas.

Kapitalandelskravet
– Regeringen föreslår att reglerna om kapitalandelskrav ändras. Enligt nuvarande regler får andelsägare med mindre än 4% inte använda sig av reglerna om lönebaserat utdelningsutrymme. Regeringens förslag innebär att för andelsägare som äger andelar som motsvarar mindre än 4% av kapitalet i företaget får det lönebaserade utrymmet inte överstiga 25% av delägarens eller någon närståendes lön från företaget eller dess dotterföretag under året före beskattningsåret.

Takbelopp
– Regeringen föreslår att takbeloppet för utdelning och kapitalvinster ändras. Enligt dagens regler är takbeloppet för kapitalvinster 100 IBB under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren. För utdelning är takbeloppet 90 IBB under beskattningsåret.

– Regeringen går på utredningens linje med ett gemensamt takbelopp för kapitalvinster och utdelning. Förslaget innebär att takbeloppet ska vara sammanlagt 120 IBB för utdelning och kapitalvinster under beskattningsåret. Någon hänsyn till de senaste fem årens kapitalvinster ska inte längre tas.

– Enligt en övergångsbestämmelse ska dock kapitalvinster från försäljningar som skett under beskattningsåren 2013-2017 få räknas med vid beräkningen om delägaren begär det. Denna bestämmelse gäller dock inte vid försäljning till närstående eller eget eller närståendes företag.

Uppräkning av sparat gränsbelopp
– Utredningen föreslog ingen ändring av uppräkningen av sparat utdelningsutrymme. Regeringen föreslår att uppräkningsräntan för sparat gränsbelopp ska vara SLR+2 procentenheter (istället för dagens SLR+3).

Generationsskiften
– Regeringen vill liksom utredningen underlätta generationsskiften och möjligheten till så kallade trädabolag (karensbolag – se 15:151 och 15:166) och föreslår att ett särskilt undantag införs i reglerna om samma eller likartad verksamhet:

Inkomstskattelagen 57 kap 4 § 2 st (förslag)
En andel i ett fåmansföretag ska inte anses kvalificerad enligt 4 § första stycket enbart på grund av att någon annan närstående än andelsägarens make har varit verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet som ett fåmansföretag eller få-manshandelsbolag som avses i 4 § första stycket (den aktive närstående respektive verksamhetsföretaget) under förutsättning att

1. det fåmansföretag som andelsägaren äger andelar i, direkt eller indirekt, har överlåtit en andel i ett fåmansföretag eller få-manshandelsbolag, en rörelse eller en verksamhetsgren,

2. andelsägaren eller dennes make under beskattningsåret inte, direkt eller indirekt, har ägt andelar i verksamhetsföretaget,

3. andelsägaren eller någon annan närstående än den aktive närstående under minst fem av de sju beskattningsåren närmast före det beskattningsår då överlåtelsen sker har varit verksam i betydande omfattning i verksamhetsföretaget eller i ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som har bedrivit samma eller likartad verksamhet som verksamhetsföretaget, och

4. det inte föreligger särskilda skäl för att andelen ändå ska anses kvalificerad.
Undantaget innebär att det under ovanstående villkor ska vara möjligt att överlåta ett verksamhetsbolag till en närstående utan att trädabolaget smittas av den närståendes aktivitet i verksamhetsföretaget. Överlåtelse till make ska dock inte omfattas av undantaget.

Utomståenderegeln ska inte vara tillämplig på närstående som omfattas av den nya undantagsregeln.

Dotterbolagsdefinitionen behålls
– Regeringen vill till skillnad mot utredningen behålla definitionen av dotterföretag. Det kommer alltså fortfarande inte vara möjligt för ett dotterföretag att kunna ha flera moderföretag.

Ikraftträdande
– De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2018.