Utredningen om översyn av 3:12-reglerna har äntligen presenterat sina förslag.
Efter att 3:12-reglerna infördes har de ändrats i flera avseenden vilket i vissa fall inneburit att möjligheterna till inkomstomvandling ökat.
3:12-reglerna
Fåmansbolagsreglerna, som även kallas 3:12-reglerna, innebär att utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i ett fåmansföretag beskattas enligt särskilda regler.
Utredningen föreslår att skattesatsen på utdelning inom gränsbeloppet höjs från 20% till 25%. Skattesatsen blir då densamma som för utdelning på ej kvalificerade andelar.
Enligt förenklingsregeln (schablonregeln) får gränsbeloppet sättas till 2,75 x inkomstbasbeloppet, vilket enligt nuvarande bestämmelser innebär 169 125 kr för beskattningsåret 2018.
Utredningen föreslår att schablonbeloppet sänks till 1,75 x IBB, vilket skulle innebära att schablonbeloppet för 2018 blir 107 625 kr.
För att få tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning enligt huvudregeln ska ägaren (eller någon närstående) året före beskattningsåret ha tagit ut kontant lön som motsvarar minst
6 inkomstbasbelopp plus 5% av företagets kontanta lönesumma, eller
9,6 inkomstbasbelopp.
8 inkomstbasbelopp plus 5% av ägarens och dennes närståendes löneunderlag, eller
15 inkomstbasbelopp.
Observera att förslaget om spärrlönegolv utgår från ägarens (och närståendes) löneunderlag istället för hela företagets hela företagets kontanta lönesumma.
Utifrån SCB:s beräkning av inkomstbasbeloppet 2017 innebär förslaget följande spärrlönetak:
Beskattningsåret
2017
2018
Löner utbetalda år
2016
2017
Spärrlönetak (9,6 IBB/15 IBB)
569 280
922 500
vid totala löner på
4 269 600
vid ägarens (och närståendes) löneunderlag på
8 610 000
För en enmansföretagare utan anställda innebär förslaget att det under 2017 krävs ett löneuttag på minst 517 895 kr (jämfört med 374 527 kr under 2016) för att kunna använda sig av löneunderlaget (baklängesberäkning av lägsta spärrlön = 8 IBB/0,95)
Det lönebaserade utdelningsutrymmet enligt huvudregeln är idag 50% av hela löneunderlaget. Utredningen föreslår löneunderlaget först ska fördelas med lika belopp på andelarna i företaget. Det lönebaserade utrymmet ska därefter beräknas till:
10% av andelsägarens löneunderlag upp till 8 IBB
25% av andelsägarens löneunderlag mellan 8 och 60 IBB
50% av andelsägarens löneunderlag över 60 IBB
För närstående beräknas det lönebaserade utrymmet utifrån de närståendes sammanlagda löneunderlag. Beloppet fördelas därefter på delägarnas andelar.
För samtliga delägare innebär utredningens förslag rejält försämrade utdelningsutrymmen.
Om man bortser från klyvningsräntan innebär förslaget att det under 2017 krävs ett löneunderlag på minst 725 700 kr för att huvudregeln ska ge ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln (schablonregeln). Enligt dagens regler är denna gräns passerad för alla som uppfyller spärrlönekravet.
Det lönebaserade utrymmet får enligt dagens regler uppgå till högst 50 gånger den egna eller någon närståendes kontanta ersättning från företaget. Utredningen föreslår att denna regel slopas av bland annat förenklingsskäl.
Enligt dagens regler krävs en kapitalandel på 4% för att en delägare ska få utnyttja lönebaserat utdelningsutrymme. Utredningen anser att kapitalandelskravet har brister och därför bör slopas.
Utredningen anser att definitionen av dotterföretag bör följa den associationsrättsliga lagstiftningen. Den skattemässiga definitionen föreslås därför slopad. Förslaget innebär att ett dotterföretag liksom tidigare därmed ska kunna ha flera moderföretag.
Utredningen föreslår att det inte ska vara möjligt att använda förenklingsregeln i ett företag och huvudregeln i andra. Den som tillämpar förenklingsregeln i ett företag ska alltså inte kunna beräkna något ytterligare gränsbelopp för andelar i andra företag. Om delägaren tillämpar huvudregeln i något företag får denne följaktligen inte tillämpa förenklingsregeln i något annat.
Enligt dagens regler finns takbelopp för hur stor del av en utdelning respektive kapitalvinst som i vissa fall ska beskattas i inkomstslaget tjänst. För utdelning är taket 90 IBB och för kapitalvinster är taket 100 IBB. Utredningen föreslår att ett gemensamt takbelopp införs som ska omfatta både utdelningar och kapitalvinster. Taket föreslås bli 100 IBB och ska bara få användas för innevarande års utdelningar och kapitalvinster. Vid utbetalning av tilläggsköpeskilling ska hänsyn dock tas till kapitalvinst och utdelning under avyttringsåret. Enligt dagens regler får kapitalvinster under beskattningsåret och de fem föregående åren räknas in.
Vid beräkningen av om taket uppnåtts ska löneuttag inte få räknas med.
Liksom tidigare ska alla personer inom en närståendekrets räknas som en enda delägare vid tillämpning av takregeln.
Kvotering av kapitalförluster
Som en följd av förslaget om att höja skattesatsen på gränsbeloppet till 25% föreslår utredningen att kvoteringen av kapitalförluster ändras i motsvarande mån, vilket innebär en kvotering till 5/6 (istället för dagens 2/3).
Inga förändringar av sparat gränsbelopp
Utredningen anser inte att det finns skäl att ändra reglerna om sparat utdelningsutrymme.
En del av utredningens uppdrag av att kartlägga och analysera om karensregeln utgör ett hinder vid ägarskiften till närstående, och om det bör vara neutral beskattning mellan ägarskiften inom respektive utom närståendekretsen. För att underlätta generationsskiften och möjligheten till så kallade trädabolag (karensbolag – se 15:151 och 15:166) föreslår utredningen att ett särskilt undantag införs i reglerna om samma eller likartad verksamhet:
Inkomstskattelagen 57 kap 4 § 2 st (förslag)
En andel i ett fåmansföretag ska inte anses kvalificerad enbart på grund av att någon annan närstående än andelsägarens make (den aktive närstående) varit verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet (verksamhetsföretaget) om
1. andelsägarens företag, direkt eller indirekt, överlåtit andel i ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, en rörelse eller verksamhetsgren och varken andelsägaren eller dennes make under beskattningsåret ägt andelar, direkt eller indirekt, i verksamhetsföretaget,
2. andelsägaren eller någon annan närstående än den aktive närstående under minst fem av de sju beskattningsår som föregått överlåtelsen har varit verksam i betydande omfattning i verksamhetsföretaget eller i ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som bedrivit samma eller likartad verksamhet som verksamhetsföretaget, och
3. det inte föreligger särskilda skäl för att andelen ändå ska anses kvalificerad på grund av något förhållande eller någon transaktion mellan ett av andelsägaren direkt eller indirekt ägt företag och en närstående, verksamhetsföretaget, eller ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet.
Undantaget innebär att det under ovanstående villkor ska vara möjligt att överlåta ett verksamhetsbolag till en närstående utan att trädabolaget smittas av den närståendes aktivitet i verksamhetsföretaget. Överlåtelse till make ska dock inte omfattas av undantaget.
Utomståenderegeln ska inte vara tillämplig på närstående som omfattas av den nya undantagsregeln.
Indirekt ägt företag
Högsta förvaltningsdomstolen fastställde tidigare i år att skatteflyktslagen kan tillämpas om fåmansbolagsreglerna kringgås med hjälp av interna aktieöverlåtelser (se 16:155). Utredningen föreslår att den lucka i lagen som medfört dessa skatteupplägg täpps till genom att lagtexten kompletteras med en bestämmelse som innebär att reglerna om ”samma eller likartad verksamhet” ska gälla även vid indirekt ägda företag.
Ikraftträdande
Utredningen föreslår att ändringarna ska träda i kraft 1 januari 2018, vilket innebär att det är löner utbetalda under 2017 som ligger till grund för beräkningen av löneunderlag och lönekrav enligt de föreslagna bestämmelserna.
Utredningen om översyn av 3:12-reglerna, SOU 2016:75
Utredningens förslag ska nu ut på remissrunda. Efter att remissinstanserna sagt sitt tar regeringen tag i frågan och levererar ett färdigt förslag om förändringar. Med tanke på att regeringen har uttryckt önskemål om begränsningar av möjligheterna till inkomstomvandling torde det inte dröja allt för länge.
Vem du anlitar för redovisning och lön påverkar mer än den löpande administrationen. Rätt kompetens kan hjälpa dig att förstå företagets ekonomi, fatta bättre beslut och upptäcka risker i tid. I Srf konsulternas Fokusrapport 2026 berättar företagare och experter varför valet av konsult spelar roll och hur du väljer rätt. Som företagare behöver du kunna lita på att …
Ett falskt mejl, en misstänkt faktura eller en dator som plötsligt slutar fungera. Digitala risker kan snabbt bli ett problem för hela företaget. Under oktober uppmärksammar kampanjen Tänk säkert hur du kan skydda dig. Här är några saker att se över i din verksamhet. Att betala fakturor, dela underlag och sköta myndighetskontakter digitalt hör till vardagen för de flesta …
Vem äger ditt företag? Varifrån kommer pengarna? Och varför behöver du svara igen när ni har samarbetat i flera år? Frågorna är en del av redovisningskonsultens arbete mot penningtvätt och kan också bidra till att minska risken för att ditt företag utnyttjas i brottsliga upplägg. Frågorna skyddar dig Om du driver företag och har gett en redovisningskonsult i uppdrag att ta …
Den 1 oktober öppnade möjligheten att ansöka om jämkning för beskattningsåret 2027. Vad innebär ett jämkningsbeslut för dig som privatperson och för dig som är arbetsgivare? Med ett jämkningsbeslut görs skatteavdraget så att det motsvarar den faktiska skatten som ska betalas för året. Jämkning = planera din ekonomi Som privatperson är det viktigt att göra en …
Att sälja kundfakturor kan vara ett snabbt sätt att stärka företagets likviditet. Men innan du tackar ja till erbjudandet behöver du kontrollera hur det påverkar företagets befintliga bankfinansiering. Att tjänsten finns i ditt affärssystem innebär inte automatiskt att den är förenlig med företagets befintliga kreditavtal. Många affärs- och faktureringssystem erbjuder numera …
Digital inlämning av årsredovisningar fortsätter att öka. Under juni 2026 sattes ett nytt rekord när 101 126 företag lämnade in sin årsredovisning digitalt – första gången antalet överstiger 100 000 under en månad. Samtidigt visar ny statistik från Bolagsverket att digital inlämning ger färre kompletteringar och snabbare handläggning. Intresset för digital inlämning …
Digital redovisning gör det enklare att hantera företagets ekonomi. Samtidigt kan det vara svårt att veta var alla underlag finns. Som företagare behöver du säkerställa att räkenskapsinformationen är tillgänglig under hela arkiveringstiden. Inte alltid lätt avgöra var informationen finns När bokföringen bestod av papper var hanteringen förhållandevis tydlig. Efter …
Skatteverkets id-kortsverksamhet ska avvecklas. Regeringen föreslår att Skatteverket från och med den 1 mars 2027 inte längre ska utfärda id-kort för personer som är folkbokförda i Sverige. Som företagare behöver du i princip inte göra något med anledning av förändringen, men den kan vara bra att känna till – särskilt om företaget har anställda som använder Skatteverkets …
En enkel kontroll innan du anlitar en ny leverantör kan minska risken för onödiga kostnader, juridiska problem och skadat förtroende. Här är sju konkreta steg som hjälper dig att göra en tryggare bedömning – och en checklista att använda innan du skriver avtal. En enkel kontroll innan du anlitar en ny leverantör kan minska risken för onödiga kostnader, juridiska problem och …
Arbetsgivare kan erbjuda sina anställda ett friskvårdsbidrag, men det finns några saker att tänka på för att bidraget ska vara skattefritt. Nyligen avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) frågan om en anställd kunde köpa en konsertbiljett för sitt friskvårdsbidrag och om det kunde ses som en skattefri personalförmån. Vad kan egentligen en anställd använda sitt …
Vi är anslutna till Srf konsulterna