Kammarrätten ansåg att polska byggarbetare var anställda i ett svenskt bolag. Det svenska bolaget skulle därför betala arbetsgivaravgifter på utbetalda belopp.
Bakgrund
Ett svenskt företag har anlitat polsk arbetskraft för arbete inom byggbranschen. De polska byggarbetarna har skickat fakturor för utförda byggtjänster. Företaget har betalat ut ersättning till de polska byggarbetarna utan att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen.
Vid en revision av företaget ansåg Skatteverket dock att de polska arbetarna arbetat under anställningsliknande förhållanden. De hade stått under det svenska företagets arbetsledning och företaget hade tillhandahållit arbetskläder, verktyg, utrustning, boende och bilar. Eftersom företaget inte kunde visa att byggarbetarna hade A1-intyg beslutade Skatteverket att påföra företaget arbetsgivaravgifter med drygt 3,9 miljoner kr för beskattningsåren 2011 och 2012 samt skattetillägg.
Sociala avgifter i internationella sammanhang
Huvudregeln är att en person bara kan omfattas av ett lands socialförsäkringssystem och i regel gäller arbetslandets försäkring. Det styr också var socialavgifter ska betalas. Därför ska arbetsgivare normalt betala svenska arbetsgivaravgifter på ersättningar till anställda som är bosatta utomlands men som arbetar i Sverige.
Det innebär också att en enskild näringsidkare som arbetar i Sverige ska betala sociala avgifter här.
Från huvudregeln att socialavgifter ska betalas i arbetslandet finns ett antal undantag. Inom EU/EES gäller t ex att när en arbetsgivare sänder ut en anställd för arbete under en viss begränsad tid i ett annat EU/EES-land ska den anställde fortsätta att tillhöra socialförsäkringssystemet i det utsändande landet. En anställd som arbetar i två eller flera länder ska också omfattas av socialförsäkringssystemet i det land där personen är bosatt om denne utför en väsentlig del av sitt arbete där.
Motsvarande regler om utsändning och arbete i flera länder gäller även enskilda näringsidkare.
För att visa vilket lands socialförsäkringssystem en person tillhör så kan denne ansöka om ett A1-intyg. Om en anställd eller en enskild näringsidkare kommer från ett annat land och kan visa ett A1-intyg ska inte arbetsgivaren eller uppdragsgivaren betala arbetsgivaravgifter.
Om en utländsk enskild näringsidkare är godkänd för svensk F-skatt behöver uppdragsgivaren inte heller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen.
Förvaltningsrätten
Det svenska företaget överklagade Skatteverkets beslut om arbetsgivaravgifter. Företaget hävdade att det inte skulle betala arbetsgivaravgifter på ersättningarna till de polska byggarbetarna eftersom polackerna omfattades av polsk lagstiftning och de hade betalat sina sociala avgifter där. I andra hand menade företaget att de polska arbetarna uppgivit att de hade svensk F-skatt.
Förvaltningsrätten konstaterade att de polska arbetstagarna som huvudregel omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet eftersom de arbetade här.
Företaget hade inte uppvisat några A1-intyg som styrkte att polska myndigheter ansett att de polska byggarbetarna omfattades av det polska socialförsäkringssystemet. Företaget hade inte heller visat att de polska personerna hade haft svensk F-skatt.
Förvaltningsrätten ansåg därmed att företaget var skyldig att betala svenska socialavgifter.
Kammarrätten
I ett flertal tidigare domar gällande inkomstbeskattningen så har kammarrätten slagit fast att de aktuella polska byggarbetarna skulle ses som anställda. Kammarrätten konstaterade att de skulle anses vara anställda även i detta fall.
För att bolaget inte skulle behöva betala arbetsgivaravgifter måste de kunna visa att arbetarna omfattades av det polska socialförsäkringssystemet. Bolaget kunde dock inte visa några giltiga A1-intyg och därmed fastslog även kammarrätten att företaget skulle betala arbetsgivaravgifter på utbetalda belopp.
Kammarrätten i Jönköping 242-243-18
Kommentar:
Domen visar risken för att utländska näringsidkare kan betraktas som anställda och att uppdragsgivaren därmed normalt måste göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Det som avgör är hur självständig uppdragstagaren har varit gentemot uppdragsgivaren (se även 15:239).
Även om det är en utländsk näringsidkare kan uppdragsgivaren ändå behöva göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Har uppdragstagaren ett A1-intyg behöver uppdragsgivaren som sagt inte betala arbetsgivaravgifter. Kan uppdragsgivaren visa att uppdragstagaren är ett företag utan fast driftsställe i Sverige så behöver uppdragsgivaren inte heller göra något skatteavdrag. Men har det utländska företaget ett fast driftsställe ska uppdragsgivaren göra skatteavdrag.
Det är ofta svårt för en uppdragsgivare att avgöra om ett företag har ett fast driftställe eller inte, se 15:110. Rekommendationen är därför att den utländska företagaren skaffar svensk F-skatt och att man helst bör undvika att anlita utländska företagare utan svensk F-skatt. Då slipper man bedömningen om fast driftställe finns i Sverige och uppdragstagaren behöver varken betala sociala avgifter eller göra skatteavdrag.
Domen är i skrivande stund inte överklagad och har inte vunnit laga kraft.
Misskötsel på arbetsplatsen skapar ofta osäkerhet och svåra överväganden för arbetsgivaren. Vad är du skyldig att acceptera – och när måste du agera? För att hantera situationen korrekt krävs både tydlighet, dokumentation och kunskap om ditt ansvar. Här går vi igenom vad som gäller och hur du bör agera i olika situationer. Vad menas med misskötsel? Det är ett mångsidigt …
Nu är det beslutat – skattesatsen på livsmedel sänks till 6 procent från tidigare 12 procent den 1 april 2026. Många företag kommer att omfattas av momssänkningen på livsmedel. Det här är vad som gäller. Sänkningen påverkar allt från livsmedelsbutiker och bensinstationer till gatukök, kaféer och restauranger. Precis som förra gången då matmomsen sänkes kommer det …
I årets deklaration möts många av en ny e-tjänst hos Skatteverket. Samtidigt införs nya regler för avdrag för ränteutgifter och ett höjt skattefritt sparande på investeringssparkonto. Här är några av de viktigaste nyheterna att ha koll på inför deklarationen. Ny e-tjänst Du som godkänner deklarationen via Skatteverkets webbplats möter i år en ny e-tjänst. I denna går …
Den 4 maj ska deklarationen för dig som privatperson senast vara inne hos Skatteverket om du inte har fått anstånd. Här har vi samlat några viktiga saker att kontrollera och tips som kan vara bra att tänka på innan du skickar in deklarationen. Kontrollera att de förtyckta uppgifterna stämmer De flesta uppgifter i deklarationen är förtryckta men det är viktigt att kontrollera …
Ungefär 6,5 miljoner privatpersoner har i dag en digital brevlåda. Motsvarande siffra för företag är 300 000. Vilka är fördelarna för ett företag att använda en digital brevlåda och hur registrerar du den? Många privatpersoner använder digital brevlåda men bland företagen är användningen mycket lägre. Med en digital brevlåda kan du som …
Före den 31 mars måste du som arbetsgivare se till att dina medarbetare tar ut de semesterdagar som inte får sparas. Det följer av semesterlagens huvudregel och är en tvingande regel som syftar till att säkerställa vila och återhämtning. För många företag innebär semesterårsskiftet att både intjänandeåret och semesteråret avslutas den 31 mars. Medarbetarna tjänar in …
AI-förordningen trädde i kraft i augusti 2024 och sätter ramarna för hur artificiell intelligens får användas inom EU. Samtidigt har EU-kommissionen presenterat Digital Omnibus, som ska göra regelverket mer proportionerligt – särskilt för små och medelstora företag. Men oavsett lättnader kvarstår ansvaret alltid hos den som använder AI. – Förhoppningsvis ger regelverket …
Allt fler företagare upplever att regelbörda och byråkrati bromsar tillväxten. Fyra av tio företag anger i dag att administrationen är ett betydande hinder – en tydlig ökning de senaste åren. För småföretagare, med begränsade resurser, kan konsekvenserna bli särskilt kännbara. Så här minskar du risken att fastna i regelkrångel och kan fokusera mer på att utveckla din …
Lön kan vara en känslig fråga, särskilt när det handlar om den egna lönen. Med det nya lönetransparensdirektivet ökar förväntningarna på att kunna jämföra sin lön med andras – men blir det verkligen så? Lönetransparensdirektivet utgår från EU:s grundläggande princip om att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete. Principen fastställdes redan 1957 i de …
I skymundan av ändringarna av 3:12-regler har riksdagen även beslutat om en skattereduktion för juridiska personer som ger gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Reglerna gäller för gåvor som ges från och med den 1 januari 2026. I den här artikeln går vi igenom vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att företaget ska få skattereduktion och för …
Vi är anslutna till Srf konsulterna