Sänkt bolagsskatt
Regeringen har lämnat sitt slutliga förslag om nya skatteregler för företagssektorn till Lagrådet. Förslaget innehåller bland annat sänkt bolags- och expansionsfondsskatt, och ändrade regler för värdeminskningsavdrag för hyreshus.
Sänkt bolagsskatt
Inkomstskatten för juridiska personer (bolagsskatten) föreslås sänkt från 22% till 20,6%, vilket enligt regeringen förväntas ha en positiv effekt på tillväxten och förväntas leda till att multinationella företag redovisar sina vinster i Sverige. Under de första två åren sänks bolagsskatten dock till 21,4%.Ikraftträdande
De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2019. I många fall föreslås övergångsbestämmelser.
Begränsade ränteavdrag
Regeringen har lämnat sitt slutliga förslag om nya skatteregler för företagssektorn till Lagrådet. För företag med höga räntekostnader införs avdragsbegränsningar för negativa räntenetton.
Tidigare utredning
Under 2014 lämnade Företagsskattekommittén sitt slutbetänkande med förslag om bland annat ränteavdragsbegränsningar och finansieringsavdrag (se 14:191). Förslagen fick dock mycket kritik och har ändrats på vägen (se 17:175). Regeringen har nu lämnat sitt slutliga förslag till Lagrådet.
Olikformig behandling av ränta och utdelning
Syftet med ändringarna är att minska den olikformiga behandlingen av kostnad för lånat kapital (ränta) och kostnaden för eget kapital (utdelning) i bolagssektorn. Enligt dagens regler är räntekostnader avdragsgilla medan utdelning inte är avdragsgill, vilket kan leda till att företag föredrar att finansiera verksamheten med lån istället för med eget kapital. Detta leder till lägre soliditet och större sårbarhet för företag med hög belåning.
Avdragsbegränsning för räntor
För att komma till rätta med ovanstående olikformighet föreslår regeringen begränsningar av avdragsrätten för räntekostnader. Regeringen föreslår två alternativa regler för avdragsrätt:
Förenklingsregeln
EBITDA-regeln.
Läs mer om reglerna nedan.
Vilka omfattas?
De nya reglerna gäller juridiska personer. Svenska handelsbolag som bara har fysiska personer som ägare omfattas dock inte av bestämmelserna.
Förenklingsregel
Regeringen föreslår en förenklingsregel som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 000 000 kr (istället för 30% av EBITDA, se förklaring nedan). För företag i intressegemenskap gäller beloppsgränsen för företagens sammanlagda räntenetto.
Avdrag för negativt räntenetto = max 5 000 000 kr
Företag ska enligt förslaget om förenklingsregeln anses vara i intressegemenskap om de ingår i en koncern (enligt årsredovisningslagen). I intressegemenskapen ingår även svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som något av företagen, direkt eller indirekt äger andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer.
EBITDA-regeln
Regeringen valde mellan två metoder (EBIT eller EBITDA) för att begränsa ränteavdragen och det slutliga valet blev en s k EBITDA-regel. Förslaget innebär att ett negativt räntenetto får dras av med högst 30% av avdragsunderlaget. Avdragsunderlaget utgörs av ett skattemässigt EBITDA (Earnings Before Interest and Tax, Depreciation and Amortization).
Avdrag för negativt räntenetto = 30% x EBITDA
Avdragsunderlaget (EBITDA) beräknas på följande sätt:
EBITDA = Skattemässigt överskott före avdrag för negativt räntenetto och ev kvarstående negativt räntenetto + ränteutgifter – ränteinkomster + årets skattemässiga värdeminskningsavdrag* + årets avsättning till periodiseringsfond – årets återföring av periodiseringsfond – överskott från andelar i svenska handelsbolag – överskott från utländska delägarbeskattade juridiska personer
Om företaget har ett underskott före ränteavdraget ska underlaget justeras. För investmentföretag och kooperativa föreningar föreslås vissa ytterligare justeringar av underlaget.
Kvarstående räntenetto
Om ett företag inte har kunnat göra avdrag för hela sitt negativa räntenetto får det kvarstående räntenettot sparas och dras av kommande beskattningsår om det då finns utrymme för avdrag (efter att årets negativa räntenetto dragits av). Kvarstående räntenetto ska få sparas i högst sex år.
Om det bestämmande inflytandet över företaget övergår till ny ägare upphör rätten att utnyttja kvarstående räntenetto.
Ikraftträdande
De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2019.
Före den 31 mars måste du som arbetsgivare se till att dina medarbetare tar ut de semesterdagar som inte får sparas. Det följer av semesterlagens huvudregel och är en tvingande regel som syftar till att säkerställa vila och återhämtning. För många företag innebär semesterårsskiftet att både intjänandeåret och semesteråret avslutas den 31 mars. Medarbetarna tjänar in …
AI-förordningen trädde i kraft i augusti 2024 och sätter ramarna för hur artificiell intelligens får användas inom EU. Samtidigt har EU-kommissionen presenterat Digital Omnibus, som ska göra regelverket mer proportionerligt – särskilt för små och medelstora företag. Men oavsett lättnader kvarstår ansvaret alltid hos den som använder AI. – Förhoppningsvis ger regelverket …
Allt fler företagare upplever att regelbörda och byråkrati bromsar tillväxten. Fyra av tio företag anger i dag att administrationen är ett betydande hinder – en tydlig ökning de senaste åren. För småföretagare, med begränsade resurser, kan konsekvenserna bli särskilt kännbara. Så här minskar du risken att fastna i regelkrångel och kan fokusera mer på att utveckla din …
I skymundan av ändringarna av 3:12-regler har riksdagen även beslutat om en skattereduktion för juridiska personer som ger gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Reglerna gäller för gåvor som ges från och med den 1 januari 2026. I den här artikeln går vi igenom vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att företaget ska få skattereduktion och för …
Lön kan vara en känslig fråga, särskilt när det handlar om den egna lönen. Med det nya lönetransparensdirektivet ökar förväntningarna på att kunna jämföra sin lön med andras – men blir det verkligen så? Lönetransparensdirektivet utgår från EU:s grundläggande princip om att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete. Principen fastställdes redan 1957 i de …
Hur skapas lönsamhet och tillväxt i en konkurrensutsatt och konjunkturkänslig bransch som skönhetsvård? För Forma Vita är svaret tydligt. Sedan starten har de haft en trygg redovisningskonsult vid sin sida. Det har gett bolaget det ekonomiska lugn som krävs för att våga utvecklas. Från passion till business Bakom Forma Vita står makarna Eva och Carl Westerby. Trots att de hade …
Vid årsskiftet trädde flera nya lagar och regler i kraft som påverkar både företag och rådgivare. Här sammanfattar vi de viktigaste nyheterna. Nya 3:12-regler 3:12-reglerna är de särskilda beskattningsregler som gäller för delägare som innehar kvalificerade andelar i fåmansföretag. De nya reglerna innebär bland annat ett nytt sätt att beräkna gränsbeloppet. Läs mer …
Rätt eller fel men vi kallar reglerna för 3:12-reglerna. De gäller delägare i fåmansaktiebolag som äger kvalificerade aktier i företaget – egentligen delägare i aktiebolag som ägs av ett fåtal personer och som även arbetar i företaget. Det är med rätta som både företagare och skatteexperter har kritiserat reglerna. De är både komplexa och svåra att förstå. Nu har …
Bakom Järvsöbackens snabba tillväxt finns inte bara fler nedfarter och bättre liftar – utan också ett långsiktigt partnerskap med flera lokala aktörer. En viktig nyckelspelare i framgången är redovisningsbyrån Midama Ekonomi. Genom nära samarbete, strategisk rådgivning och löpande stöd i allt från bokföring till verksamhetsutveckling har redovisningskonsulterna på byrån …
I somras beslutade Bokföringsnämnden om en hel rad ändringar i K2-regelverket. Ändringarna innebär bland annat att vissa företag inte längre kommer att ha möjlighet att tillämpa K2 i årsredovisningen per den 31 december 2026. Även om det kan kännas långt borta, och det först ska upprättas en årsredovisning för 2025, är det klokt att redan nu fundera på om ditt företag …
Vi är anslutna till Srf konsulterna