Kammarrätten ansåg att polska byggarbetare var anställda i ett svenskt bolag. Det svenska bolaget skulle därför betala arbetsgivaravgifter på utbetalda belopp.
Bakgrund
Ett svenskt företag har anlitat polsk arbetskraft för arbete inom byggbranschen. De polska byggarbetarna har skickat fakturor för utförda byggtjänster. Företaget har betalat ut ersättning till de polska byggarbetarna utan att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen.
Vid en revision av företaget ansåg Skatteverket dock att de polska arbetarna arbetat under anställningsliknande förhållanden. De hade stått under det svenska företagets arbetsledning och företaget hade tillhandahållit arbetskläder, verktyg, utrustning, boende och bilar. Eftersom företaget inte kunde visa att byggarbetarna hade A1-intyg beslutade Skatteverket att påföra företaget arbetsgivaravgifter med drygt 3,9 miljoner kr för beskattningsåren 2011 och 2012 samt skattetillägg.
Sociala avgifter i internationella sammanhang
Huvudregeln är att en person bara kan omfattas av ett lands socialförsäkringssystem och i regel gäller arbetslandets försäkring. Det styr också var socialavgifter ska betalas. Därför ska arbetsgivare normalt betala svenska arbetsgivaravgifter på ersättningar till anställda som är bosatta utomlands men som arbetar i Sverige.
Det innebär också att en enskild näringsidkare som arbetar i Sverige ska betala sociala avgifter här.
Från huvudregeln att socialavgifter ska betalas i arbetslandet finns ett antal undantag. Inom EU/EES gäller t ex att när en arbetsgivare sänder ut en anställd för arbete under en viss begränsad tid i ett annat EU/EES-land ska den anställde fortsätta att tillhöra socialförsäkringssystemet i det utsändande landet. En anställd som arbetar i två eller flera länder ska också omfattas av socialförsäkringssystemet i det land där personen är bosatt om denne utför en väsentlig del av sitt arbete där.
Motsvarande regler om utsändning och arbete i flera länder gäller även enskilda näringsidkare.
För att visa vilket lands socialförsäkringssystem en person tillhör så kan denne ansöka om ett A1-intyg. Om en anställd eller en enskild näringsidkare kommer från ett annat land och kan visa ett A1-intyg ska inte arbetsgivaren eller uppdragsgivaren betala arbetsgivaravgifter.
Om en utländsk enskild näringsidkare är godkänd för svensk F-skatt behöver uppdragsgivaren inte heller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen.
Förvaltningsrätten
Det svenska företaget överklagade Skatteverkets beslut om arbetsgivaravgifter. Företaget hävdade att det inte skulle betala arbetsgivaravgifter på ersättningarna till de polska byggarbetarna eftersom polackerna omfattades av polsk lagstiftning och de hade betalat sina sociala avgifter där. I andra hand menade företaget att de polska arbetarna uppgivit att de hade svensk F-skatt.
Förvaltningsrätten konstaterade att de polska arbetstagarna som huvudregel omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet eftersom de arbetade här.
Företaget hade inte uppvisat några A1-intyg som styrkte att polska myndigheter ansett att de polska byggarbetarna omfattades av det polska socialförsäkringssystemet. Företaget hade inte heller visat att de polska personerna hade haft svensk F-skatt.
Förvaltningsrätten ansåg därmed att företaget var skyldig att betala svenska socialavgifter.
Kammarrätten
I ett flertal tidigare domar gällande inkomstbeskattningen så har kammarrätten slagit fast att de aktuella polska byggarbetarna skulle ses som anställda. Kammarrätten konstaterade att de skulle anses vara anställda även i detta fall.
För att bolaget inte skulle behöva betala arbetsgivaravgifter måste de kunna visa att arbetarna omfattades av det polska socialförsäkringssystemet. Bolaget kunde dock inte visa några giltiga A1-intyg och därmed fastslog även kammarrätten att företaget skulle betala arbetsgivaravgifter på utbetalda belopp.
Kammarrätten i Jönköping 242-243-18
Kommentar:
Domen visar risken för att utländska näringsidkare kan betraktas som anställda och att uppdragsgivaren därmed normalt måste göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Det som avgör är hur självständig uppdragstagaren har varit gentemot uppdragsgivaren (se även 15:239).
Även om det är en utländsk näringsidkare kan uppdragsgivaren ändå behöva göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Har uppdragstagaren ett A1-intyg behöver uppdragsgivaren som sagt inte betala arbetsgivaravgifter. Kan uppdragsgivaren visa att uppdragstagaren är ett företag utan fast driftsställe i Sverige så behöver uppdragsgivaren inte heller göra något skatteavdrag. Men har det utländska företaget ett fast driftsställe ska uppdragsgivaren göra skatteavdrag.
Det är ofta svårt för en uppdragsgivare att avgöra om ett företag har ett fast driftställe eller inte, se 15:110. Rekommendationen är därför att den utländska företagaren skaffar svensk F-skatt och att man helst bör undvika att anlita utländska företagare utan svensk F-skatt. Då slipper man bedömningen om fast driftställe finns i Sverige och uppdragstagaren behöver varken betala sociala avgifter eller göra skatteavdrag.
Domen är i skrivande stund inte överklagad och har inte vunnit laga kraft.
Nu är det möjligt att se deklarationen för beskattningsåret 2024 digitalt. Får du pengar tillbaka eller måste du betala kvarskatt? Vad kan du göra för att inte få kvarskatt att betala 2026? Målet – ingen kvarskatt! Redan nu är det dags att se över hur inkomsterna för 2025 kommer att beskattas när vi lämnar in deklarationen i maj 2026. Syftet med att arbetsgivare …
Den 11 mars antog EU formellt ViDA – ett omfattande reformpaket som ska digitalisera momshanteringen i Europa och som vi skrivit om tidigare. Nu börjar den svenska resan mot implementering, och det är hög tid för både företag och redovisningskonsulter att sätta sig in i vad som väntar. Fredrik Andersson Carlö, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, ger sin bild av nuläget – och …
När en av dina anställda har varit sjukskriven i 30 dagar – och sjukskrivningen förväntas pågå i minst 60 dagar – har du som arbetsgivare ett ansvar att vidta arbetsplatsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Den medicinska rehabiliteringen ansvarar sjukvården för. Ditt ansvar som arbetsgivare Rehabiliteringsansvaret gäller oavsett om sjukdomen eller skadan har uppstått …
Den 2 maj ska deklarationen för dig som privatperson senast vara inne hos Skatteverket om du inte har fått anstånd att lämna den senare. Här kommer några bra tips på vägen. Nyheter i årets deklaration Förra året var första gången som plattformsföretag skulle lämna kontrolluppgifter i vissa fall vid uthyrning av fast egendom, försäljning av personliga tjänster, …
Deklarationssäsongen är i full gång och bokslutet för dig som är enskild näringsidkare ska snart vara klart för att kunna ligga till grund för beskattningen. I den här artikeln lyfter vi några tips på hur du undviker fel i din deklaration. Avdrag för ränteutgifter En fysisk person får kontrolluppgifter på de ränteutgifter som har betalts under året. Kontrolluppgift …
Ett unikt nordiskt samarbete håller på att förändra spelplanen för små och medelstora företag. Med målet att minska administration, automatisera affärsprocesser och möjliggöra gränsöverskridande handel, är programmet Nordic Smart Government & Business på väg att skapa ett digitalt ekosystem som sätter Norden i framkant. En av de som varit högst delaktig i programmet är …
Dags att fokusera på när aktiebolag ska lämna in inkomstdeklarationen och betala kvarskatt 2025. Inlämning av deklarationen För aktiebolag kan inlämningstidpunkten för inkomstdeklarationen vara lite mer komplicerad än för privatpersoner. Aktiebolag kan lämna in inkomstdeklarationen vid fyra tillfällen under året. Vilken tidpunkt som aktiebolaget ska lämna in sin …
Den 31 marsmarkerar semesterårsskiftet för många företag. Det innebär att du som arbetsgivare måste hantera både intjänade och sparade semesterdagar på rätt sätt. Här får du koll på vad som gäller och vilka åtgärder du behöver vidta innan deadline? Innan den 31 mars måste arbetsgivaren se till att de semesterdagar som inte går att spara tas ut i ledighet. Det är endast …
EU-kommissionens nya förslag på hållbarhetsrapportering enligt CSRD innebär att 80 procent av företagen undantas. De storföretag som ska följa CSRD får inte föra över sina rapporteringskrav på mindre underleverantörer. – Förslaget kallas ambitionssänkning, verklighetsanpassning eller en smartare väg till målet beroende på vem som uttalar sig. Eftersom vi ser att företag …
Nytt år och dags att förnya träningskortet. För arbetsgivare som erbjuder sin personal ett friskvårdsbidrag finns det några saker att tänka på. Tre förutsättningar för skattefrihet Friskvårdsbidrag är en form av personalvårdsförmån som en arbetsgivare har möjlighet att erbjuda sina anställda. Utgångspunkten är att förmåner som den anställde får från arbetsgivaren …
Vi är anslutna till Srf konsulterna